Nej, jag dricker inte öl och knaprar Panodil samtidigt. Lovar. Däremot sitter jag i ett väldigt mörkt och stökigt rum.

Den här veckan kan mest troligt ha varit en av de mest värdelösa veckor i min alldeles egna lilla världshistoria. Historian man kommer undervisa om i skolor några år efter att min plan om världsherravälde gått i lås. Den världshistorien.

Nyårsafton blev ju, som tidigare nämnt, väldigt lyckat. Dagen efter det låg jag hemma och var bakfull och därefter har jag mer eller mindre legat kvar i standbyläge i väntan på bättre tider. Och trots mitt standbyläge så lyckades jag fånga en förkylning nu i dagarna som jag sedan kom att spendera min fredagkväll med. Men det var mysigt. Vi såg på film, åt god mat och hade lite tända ljus, min förkylning och jag.

Vad jag med andra ord åstadkommit de senaste dagarna är att ha legat under min filt, avklarat två säsonger av nyinspelningen på TV-serien V samt sett klart den femte säsongen av How I Met Your Mother. Att gå till sängs närmare kl05 på morgonen för att sedan gå upp kl12 har blivit standard. Jag kallar det partydygnsrytm, trots att det bortsett från nyårsaftonen varit allt annat än party den här veckan.

Tar nya tag på måndag. Ställa tillbaka dygnet, börja sköta min knarkarkvart till lägenhet igen och försöka ta vara på livet lite bättre.

Dylan

Idag känner jag mig lite mer återställd efter infirandet av det nya året. På nyårsaftonskvällen mötte jag upp nio kompisar från Åby för att tillsammans med dom ta pendeln till Linköping dit vi allihop var bjudna att fira in tolvslaget.

Det blev så klart till att träffa en massa nytt folk vilket, som på alla fester, var rätt stelt i början men vid tolvslaget kramades vi och skålade i champagne som om vi aldrig gjort något annat. Det blev en riktigt lyckad kväll!

Det blev till att hålla i gång hela natten lång då vi siktade på att ta första pendeln hem morgonen där efter. Vi få som lyckats hålla oss vakna genom hela efterfesten var lagom möra när vi klev på pendeln och de som lyckats sova mådde allt annat än bra. Var hemma i sängen kl08:30.

Idag är jag dock som sagt återställd. Har just skickat in min andra jobbansökan någonsin och håller nu tummarna att det går vägen. Fram till dess att jag får besked ska jag nog fortsätta med att göra ingenting. Kanske diska litegrann, städa lägenheten, duscha och laga mat.

Men i övrigt, ingenting.

Dylan

En gruppbild på några av oss som just bestigit ett berg genom att klättra upp för den kinesiska muren.

Året 2012 tillhör nu historien. Ett år som även är fyllt av en hel del minnesvärda historier jag varit med om. Skulle våga påstå att det är ett av mina bästa år hittills. Mycket har man fått gjort och på rak arm kan jag inte heller komma på någonting jag ångrar av de valen som gjorts från min sida.

Januari, februari och en bit in i mars spenderade jag i Kina som engelsklärare. En period då jag lämnade livet här hemma bakom mig, träffade folk från bokstavligen talat hela världen och fick massor av erfarenhet bara genom att befinna mig i ett land där man knappt talar engelska. Traskade på den kinesiska muren, hade min egna lägenhet och åt med pinnar. Under våren gick jag arbetslös ett tag, sommaren spenderades på jobbet och till hösten tog jag mig till slut i kragen och pluggade upp några behövliga gymnasiebetyg. Det var även under den andra halvan av förra året som jag testade mina vingar genom att flytta till en alldeles egen lägenhet.

Under året har jag träffat och lärt känna massor med nya, spännande, intressanta och mindre intressanta personer, fler än jag gjort tidigare år och det ser jag så klart också som ett framsteg. Träffade en tjej, blev kär och sedan dumpad ungefär lika snabbt. I övrigt har livet under 2012 varit ganska så lättsamt utan några större tyngande händelser. Lyckligtvis blev det också ett begravningsfritt år.

Jag skrev i mitt förra inlägg att jag blivit bättre att ta vara på chanserna. Jag tror att besluten och händelserna som varit är lite bevis på det då jag nog inte haft ett sådant händelserikt år sedan jag tog studenten och gav mig ut i arbetslivet för två år sedan.

Vad året som kommer har att bjuda på ska bli spännande. Förhoppningsvis bjuder det på jobb, kanske börjar jag plugga vidare och om åtminstone en av mina nyårsförhoppningar för 2013 ska slå in kommer jag resa mer.

Gott nytt år på er!

Dylan

För lite drygt två år sedan inleddes någonting vi döpt till ”Sittningar” hemma hos min vän Marcus. Vad som sker under dessa sittningar har varit lite olika. Ofta har de gått under ett specifikt tema beroende på hur kvällen urartat sig. Mellandagssittningen som var igår har nu skett inte bara en, inte bara två utan nu tre gånger och därmed blivit som Marcus exalterat uttryckte sig: en tradition!

Sedan två år tillbaka har jag, Marcus, Jimmy och Moa samlats dagarna före nyårsafton och med bläck skrivit ner våra nyårsförhoppningar inför det kommande året. Vilket nu även skedde igår kväll. Gruppen utökades dock i år då även John, Viktor, Jeppe och Ankan närvarade och fick skriva ner sina förhoppningar inför kommande året.

Mina förhoppningar inför 2012 ser ni här på bilden. Jag har knappt ägnat dem en tanke förrän vi tog fram pappret igår kväll. Eftersom jag inte lärt mig något nytt språk (inte mer än några väldigt få och feluttalade ord på mandarin), inte rört min elgitarr och dessutom ätit och festat bort mer pengar än någonsin kan jag bara dra slutsatsen att jag ändå, trots allt, blivit bättre att ta vara på chanserna som ges. Något åtminstone en kompis kunde hålla med om. Förhoppningsvis fler kompisar också.

Blir spännande att se om mina tre nyårsförhoppningar inför 2013 kommer slå in.
Om de gör det, så kommer det garanterat bli ett minst lika bra år som detta!

Dylan

Min dygnsrytm har knådats om och blivit vänd upp och ner efter den gångna veckans arbetslöshet ledighet. Idag steg jag upp ur sängen klockan fyra på eftermiddagen, då solen redan lämnat in för dagen och mörkret lagt sig utanför mitt fönster. Och alla andras fönster med för den delen.

Ikväll stannade jag hemma. Mestadels (och egentligen bara) för att jag inte hade något annat att göra. <- tråkigt

Morgondagens stora huvudsyssla är att fylla förråden inför annalkande nyårsafton. Jag tror planerna för den dagen, enligt ryktesvägar, börjat hettas upp och är på väg att smidas. Har egentligen inte orkat bilda några planer själv riktigt, utan tar det mest som det kommer.

Dylan

Det här är min kväll. Kebabtallriken är i skrivande stund renskrapad och filmen End of Watch avklarad. Mjukisbyxor, en för stor t-shirt och julmusten bidrar också med sitt till kvällen som går i rehabiliteringens tecken. Välbehövligt, kan tyckas, då jag med igår inräknat haft fyra krogkvällar inom loppet av en vecka. Känner mig smått sliten och plånboken börjar skrika efter pengar, samtidigt som jag ändå känner mig rastlös och sugen på att bege med ner på stan, dricka öl och träffa folk.

Fast det får nog besparas till helgen. Trots allt ytterligare en långhelg på ingång och denna gång med nyårsafton som la grande finale. Tungt!

Under juldagen igår kväll hann vi avklara Saliga Munken, Trappan, Värmekyrkan och Burger King. Blev inte allt för mycket sömn sen heller, men det är väl egentligen ytterligare ett tecken på att kvällen blev riktigt fet tillsammans med det bästa av folk.

Dylan

Så var Julafton och all stress som det innebär äntligen förbi. Kan dock inte påstå att jag stressat nämnvärt inför julen i år, då jag inledde julaftonsmorgon med frukost hos familjen innan jag tog en snabbrunda genom Norrköping för att införskaffa alla julklappar innan släkten kom på besök. Var lagom populär hos familjen när jag berättade att jag var tvungen att åka iväg en sväng.

Men Julaftonen i övrigt var bra. Känns dock lite som att kroppen håller på att krascha efter storkrökarhelgen som varit och samt dagen igår som till hälften bestod av att äta och till hälften bestod av att ligga i fosterställning på grund av matkoma.

Juldagen idag. Den stora hemvändardagen på krogen, det är troligtvis där någonstans som ni kommer finna mig ikväll.

Dylan

Livet som arbetslös tär ganska hårt på mig. Jag går konstant runt i mjukisbyxor, en urtvättad t-shirt, med daglig morgonfrisyr och både disken liksom skräpet på golvet ökar för var dag som går. Livet som arbetslös är inte lätt.

Har inte direkt hållt räkningen på antalet timmar jag gått som arbetssökande arbetslös just nu. Men med tanke på att jag inte varit på en enda av veckans två (och terminens sista) lektioner så skulle man väl kunna anta att jag mer eller mindre varit färdigstuderad sedan jag skrev klart provet i tisdags.

Terminen på Komvux är med andra ord nu avklarad. Betygen jag fick blev en bokstavskombination av den lägre graden. Och som den extremt bekväma (och inte fullt så studiemotiverade) person jag är har jag inte siktat på högre betyg än godkänt. Fysiken och Kemin blev jag alltså godkänd i medan jag inte riktigt klarade av matematiken.

Det suger så klart ganska hårt och livet har haft sina finare stunder, men det är inte mer än att jag läser upp det betyget på en prövning i början av februari. Att inte klara kursen är inte ett alternativ. Samtidigt ser jag det som lite av en bedrift, att läsa Matte D/E en andra gång och få ytterligare ett underkänt i de tidigare två kurserna som nu slagits samman till en. Jag suger.

Fredag idag. Dagarna blir ljusare. Världen går under. Jag ska kröka till Annandag Jul.

Dylan

Nu blev inte det här den bästa bilden, men dock en bild på ett bra gäng. Tagen av Maria som fick stå bakom kameran igår under vår julsittning hemma hos Marcus. Det blev en klart trevlig julsittning med tillhörande glögg och lite öl. Många diskussioner hann passera innan kvällen var över, men ett ständigt återkommande ämne var min och Darins likhet tillvarandra. Vi hann också avklara ett spontant filmmusik-quiz där Jimmy agerade DJ och jag vann, så klart.

Efter flertalet misslyckade försök att få med mig gänget till krogen så slutade det med att jag övergav dem och åkte ner själv till Hugo för att möta upp med Botte och vänner. Så idag har jag känt mig allt annat än pigg, men har trots det lyckats med ett sista besök på skolan samt tvättat hemma hos familjen i brist på rena kläder och lediga tvätt-tider här hemma.

Ikväll är det äntligen dags att se The Hobbit på bio.

Dylan

För snart två år sedan var jag på förfest hos en kille jag inte kände. Han visade sig vara ganska trevlig. Någonting jag imponerades av i hans lilla etta som vi höll till i var samlingen av vinyl-skivor han hade ståendes på en hylla. Jag tyckte det såg riktigt snyggt ut och bestämde mig med ens att jag själv ska ordna en sådan samling när jag flyttar hemifrån. Resultatet så långt ser ni här ovan. Jag planerar att skaffa en mindre list-hylla att sätta upp på väggen så man bara kan ha omslagen ståendes som nu ungefär. Men först måste jag hitta ytterligare några guldkorn värda att stå bredvid mästerverken Californication och The Number of the Beast, som jag just var och hämtade ut på posten.

Jag kom till skolan igår morse för övrigt. Sen igen. Vilket läraren påpekade lite bittert innan han stängde in mig i ett rum där jag fick sitta ensam i tre timmar och skriva utan någon form av klocka eller övrig tidsuppfattning. Resultatet får jag reda på först imorgon.

Annars har jag idag hunnit möta upp Viktor och John på stan för en snabblunch. Tagit en kaffe och hängt lite på skolan för att få reda på att jag inte behövde vara där idag. Nu ska jag försöka städa lägenheten och sen ska jag träffa lite folk på någon form av sittning
som jag tror går under kategorin ”julmys”.

Dylan