En biodejt

wpid-20141008_162947_peter.jpg

Igår mötte jag upp Josefine efter jobbet för att leta upp en passande middagsplats före den inbokade bion. Vi fastnade för den nyöppnade restaurangen Sushi Yama som bjuder på stans finaste sushi, åtminstone vad gäller servering på tallriken. Både Josefine och jag kände oss tveksamma till om det verkligen är stans godaste sushi, men var dock överens om att den inte var långt ifrån förstaplatsen.

Efter middagen bunkrade vi upp i biosalongen med popcorn och läsk framför David Finchers senaste skapelse Gone Girl. En riktigt bra thriller vars trailer jag på förhand tyckte avslöja hela handlingen. Den visade sig dock bara vara ett smakprov av vad filmen hade att bjuda på och lämnade ingen av oss oberörda då eftertexterna började rulla.

Imorgon bär det av till Stockholm för att möta upp min käresta (som åkte dit redan idag) och för att spendera lite tid med hennes familj och våra vänner.

Dylan

Filtprotesten

wpid-img_20140922_195245.jpgJag saknar att blogga lite, om jag ska vara ärlig. Saknar att skriva sarkastiska inlägg om meningslösa händelser i mitt liv. Saknar lite att beskriva saker så mycket som möjligt med så få ord som möjligt och saknar den där stoltheten som uppstår när man skrivit ett jävligt bra blogginlägg.

Mycket av anledningen till att jag inte bloggar lika mycket tror jag beror på avsaknaden av en dator. Och att skriva ett inlägg på mobilen eller surfplattan känns inte riktigt som samma grej ändå.

Men ska ändå försöka lägga lite mer tid på att skriva. Det är trots allt väldigt kul när man kommer igång med det.  Min stora kärlek får pryda detta inlägg, invirad i en filt säkert som protest mot att jag inte kliat henne på ryggen tillräckligt mycket.

Tror hon älskar kli på ryggen mer än mig, ibland.

Dylan

 

Citronlemonad

IMG_20140705_162832_Josh1Förra helgen for Josefine och jag till storhandeln för att införskaffa nödvändiga prylar och ingredienser att premiärtesta ett av recepten ur ”Soda, Lemonad & Snacks”. Något jag sedan uppväxten förknippar med somrarna är just lemonad och detta tyckte jag kändes väldigt simpelt  att göra, liksom passande att svalka sig med denna varma lördag.

Lemonaden i boken är en snabbt tillagad variant som kallrördes, vilket innebär att jag enkelt blandade citronjuicen med socker och lätt det suga åt sig några minuter innan det spädes ut med vatten. Som sagt väldigt simpelt och ganska snabbt tillagat.  Den sortens lemonad jag vuxit upp med är baserad på sockerlag, vilket kräver lite mer tid i sin tillagning. Resultatet av den kallrörda varianten blev  dock enligt både mig själv och Josefine väldigt god.

Framöver vill jag försöka mig på en lemonad baserad på sockerlag för att se vilken variant som smakar bäst. Sen finns det ju dessutom tydligen flera olika smaksättningar på denna dryck att testa på, bland annat mynta är någonting jag tror passar bra i denna sursöta dryck. Avslutningsvis är lemonad en törstsläckare att rekommendera.

Dylan

En febertempererad dödsångest

IMG_6227962142241_SalomonLivet för min älskling Josefine och mig rullar på. Vi båda jobbar heltid och undertecknad har åkt på en tills vidare anställning på det gamla Verket. Det går bra nu. Samtidigt som vi sliter med att spara pengar för framtiden försöker vi påminna oss själva med att försöka leva lite i nuet, vilket dock inte alltid är så lätt efter en lång och hård arbetsdag.

Därför är det oftast helgerna som går åt till att hitta på roliga grejer. Denna helg hade vi siktet inställt på Stockholm och planerat att passa på träffa flera vänner. Något som endast Josefine får uppleva då jag själv åkte på den dunderförkylning som hon turligt nog genomled i början av veckan. Hög feber, kräkningar, halsont och dödsångest var vad min fredag fick bestå av.

Trots den korta tid ifrån varandra och det relativt korta avståndet saknar jag min bättre hälft töntigt mycket. Visserligen krävs det inte mycket för att jag ska sakna henne, känslan börjar ge sig till känna redan under första halvan av mina arbetsdagar. Men med tanke på vilken underbar person hon är och hur naturligt det kändes att leva tillsammans från dag ett så tycker jag inte det är så konstigt. Något som efter 16 månader tillsammans fortfarande känns galet däremot är hur jag faktiskt kunnat träffa någon så fantastisk. Hon är mer än jag någonsin vågat hoppats på.

Inte fullt frisk håller jag mig inne och kurerar vidare med förhoppning om att vara återställd till imorgon då Josefine äntligen är tillbaka igen. Förhoppningsvis hinner jag springa av mig i spåret innan dess och eventuellt premiärglida på min longboard med gode vännen Joakim.

Dylan

Mat och dryck

IMG_20140626_190957_Aladin1Vuxenpoängen hördes smattrande mot rutan i samband med inköpet av dessa böcker.

För lite drygt två veckor sedan beställde jag hem två kokböcker och väntade ivrigt på att de skulle anlända. Vilket de till slut gjorde. Samtidigt kommenterade jag min handling på Twitter med att det kändes rätt sjukt att jag faktiskt beställt hem kokböcker, som värsta husmodern. Vet inte om mitt plötsliga intresse av matlagning beror på att jag mognat  (blivit sambo) eller om det är media som vinklat och övertalat min inre hipster till detta plötsliga köksintresse. Vad det nu än är som ligger bakom mitt nya intresse så kan ni räkna med en större inblick i mitt och Josefines kök framöver. 

Böckerna ovan innehåller väldigt intressant läsning, bra bilder och recept som får mig att rusa till storhandeln endast för att införskaffa de nödvändiga ingredienserna. Som före detta ungkarl är jag inget proffs i köket, men trots detta har resultaten av de recept jag vågat mig på blivit bra. Men liksom med allt annat är det övning som ger färdighet, och med detta i tanken ser jag fram emot att testa på både nya och gamla recept för att förhoppningsvis få ett slutresultat som både smakar och ser bättre ut.

Dylan

Skuttande kossor

Imorse inväntade jag att hantverkarna skulle komma förbi och hämta vår lägenhetsnyckel innan jag kunde bege mig till jobbet. Nu i dagarna ska de nämligen börja riva ut vårt badrum, ventilera det och därefter bygga oss ett finare och förhoppningsvis mindre fuktskadat sådant. De sa att vi skulle räkna med att det kommer ta lite tid, så som den pessimist jag är räknar jag inte med att ha varken dusch eller toalett förrän i början av augusti någon gång. Passade dock ändå på att fråga om toaletten imorse och fick till svar att vi troligtvis kommer få behålla toaletten under tiden som de renoverar om.  Vilket kändes positivt.

För att inte överdriva så misstänker jag att det kanske dröjer några få veckor innan allt är över. Både jag och Josefine hoppas på det i alla fall.

I helgen var vi ute på landet för att bevittna vårens betessläpp. Kortfattat bestod det av skuttande kossor, gratis mjölk och en massa barnfamiljer. En klart trevlig lördagsutflykt tillsammans med Älskling och Mor.

Dylan

Lördagsimprovisation

IMG_2259Att komma igång med bloggandet var lättare sagt än gjort. Bilden på Josefinis passade jag på att ta under de tio minuter vi hann spendera på Erikshjälpen i lördags innan de stängde.

Vi försov oss något brutalt i lördags (vilket egentligen så klart är fullt tillåtet en helgdag) men fick därav ändra våra planer litegrann.  Nu minns jag inte den egentliga planen i detalj mer än att den innehöll en fet baconfrukost och besök på minst tre second hand-butiker i stan. Istället fick det bli en varsin rostad macka och sedan en lång spårvagnstur till ovan nämnda second hand-butik på andra sidan stan som visade sig stänga en hel timme tidigare än beräknat. Resten av dagen kom vi att improvisera med fönstershopping på stan, lördagsgodis och hemmakväll bestående av film, ett årsintag av onyttigheter samt lite mys.

Alldeles precis nyss insåg jag att  min halva arbetsvecka redan passerat. På fredag har jag tagit ledigt för att tillsammans med min älsklingsfinis, och drygt 60 stycken damer från jobbet, ta oss ner för en heldags insane shoppingspree på Ullared och en rivstart med bussen kl06 på natten. Räknar med att det kommer bli minst lika spännande som sist.

Älsklingen min är taggad till tusen.

Dylan

En kärleksfull kväll

wpid-IMG_5285_Peter.jpgI fredags kl18 checkade Josefine och jag in på Elite Grand Hotell här i stan.  På rummet möttes vi av kyld Champagne, en fruktbricka och en bukett rosor till Finaste. Romantiskt var bara förnamnet och det var när vi steg in på rummet som jag insåg att hotell var ett bra drag i jakten på en romantiskt Alla Hjärtans Dag och en kväll utöver det vanliga.

Väl på rummet gjorde vi oss i ordning för kvällen, gosade och smuttade på varsitt glas bubbel innan vi sedan begav oss iväg för middag på Restaurang Lagerqvist. Den nionde restaurangen jag dagen innan ringde i jakten på ett ledigt bord lyckades ändå vara en av de finare restaurangerna i stan.

Därefter begav vi oss till bion för att se The Secret Life of Walter Mitty. Det var där någonstans jag insåg att jag underskattat förväntningarna gällande firandet av den romantiska dagen här i stan. Både på restaurangen och på biografen så flödade det av kärlekspar som firade Alla Hjärtans Dag.

Kort sammanfattat blev vår kväll tillsammans riktigt lyckad! Bara det ensamma faktumet att jag fick spendera kvällen med den jag älskar mest gjorde den för min del till världens bästa Alla Hjärtans Dag.

Dylan

Ostiga ingredienser

wpid-IMAG0661_Aladin.jpgRedan efter jobbet igår fick jag min Alla Hjärtans Dag-present av min underbara fästmö. En stor burk med handskrivna kärlekslappar och en bok där hon personligen fyllt i över 100 saker.

Varje gång Josefine ger bort presenter, vare sig det är till mig eller någon annan närstående, blir jag lika imponerad över hur kreativa och träffande presenter hon lyckas med. Presenten ovan uppskattade jag något enormt och är utan tvekan en av de finaste presenter jag fått. Tycker även att (hur sinnesjukt ostigt det än låter) det är ett bra exempel på att allt som egentligen behövs för en uppskattad present är lite kärlek och kreativitet.

Vår romantiska kväll är planerad in i minsta detalj och egentligen går jag nu mest och räknar ned timmarna till att den ska börja. Dock var jag visst sent ute med bordsbeställningen då jag under gårdagen fick ringa inte mindre än nio(!) restauranger i stan innan jag fann en med ledigt bord för två.

Fel hade jag som fått för mig att det var inne att hata och icke-fira allt vad det kommersiella Alla Hjärtans Dag heter.

Dylan

Call me Mr. Valentine

wpid-IMG_20140213_120826.jpgImorgon, den 14 februari, är det Alla Hjärtans Dag. En dag som är fruktad av vissa, hatad av andra och för de flesta egentligen bara en dag som alla. Personligen har jag aldrig varit mycket för att fira Alla Hjärtans Dag. Då främst av den anledningen att jag tidigare bara haft mig själv att fira den med.

Det var lite mer än ett år sedan jag och min Käresta fick kontakt med varandra. På den tiden såg hon det, liksom jag, mer som ett kommersiellt jippo (vilket det egentligen är) och vägrade att fira det annat än med sin bästa vän.

Det gör mig lyckligast att hon inte håller fast vid de orden. Att jag faktiskt får fira Alla Hjärtans Dag tillsammans med henne. Har kanske, eventuellt gått lite ”over the top” när det kommer till morgondagens kärleksfirande. Nämligen är det så att jag försökt garantera att det, åtminstone för oss båda, inte kommer bli en dag som alla andra.

Alla Hjärtans Dag spenderar jag alltså med den person som betyder mest, imorgon kväll ska jag skämma bort Henne med massa romantik.

Dylan